Och då blev ett skämt för dig inte ett skämt för mig längre.
Vi tog oss till Rytmus halv sex. Lindiwe, Lindsey och jag. De är väldigt underbara de där tjejerna. Vi fick se människor med riktig talang. Riktiga estetare som står framför en publik och gör det dom älskar; sjunger, spelar instrument och underhåller. Man inser att vad har vi egentligen som är vår talang då, vad är det vi visar varje dag som vi älskar? Ingen aning faktiskt. Inte kan det då vara att sitta där och behöva stanna uppe några timmar extra utan sömn för att behöva göra en ointressant engelska uppsats eller argumenterande text på svenska om varför författaren skrev som han gjorde. De får gå till skolan varje dag och göra något de älskar sedan visa upp det medans vi bara sitter där och önskar att vi också var lika bra och talangfulla. Men icke.
Såhär kommer det se ut när jag & Lindsey rappar i Melodifestivalen i vår.